Norrköpings stadsbibliotek

Offentlig konst i Norrköping

Navigera

Här beskrivs runt 100 konstverk av 75 olika konstnärer.

Uppgifterna är sorterade enligt hur Norrköping är byggt; konst utmed Drottninggatan, mellan och utanför Promenaderna.
Ladda ner e-boken i din mobil och gör en konstvandring på vald grupp. Det tar en halvtimme att se alla konstverken utmed Drottninggatan, två timmar räcker för att se all konst mellan Promenaderna. För att se all konst utanför Promenaderna rekommenderar vi en cykeltur.

Utmed Drottninggatan – från järnvägsstationen till Konstmuseet
Konst i Skulpturparken runt Konstmuseet
Andra verk mellan Promenaderna
Utanför Promenaderna
Konstnärsregister

Alla bilder är tagna av Ahmet Kurt  från år 2003 till 2014.

Cirka 300 högupplösta bilder på offentlig konst i Norrköping med beskrivningar finns på Stadsbibliotekets Flickr-konto, öppna här.

Karta med placeringar finns på Flickr.

Utmed Drottninggatan – från järnvägsstationen till Konstmuseet

Drottninggatan är stadens huvudgata. Den sträcker sig från Norra Promenaden och järnvägsstationen (byggd 1866) till Konstmuseet (1946).
Enligt Google Maps är avståndet från tågstationen i Norrköping till Konstmuseet 1,7 km som det tar 17 minuter att gå till fots. Under promenaden får du se 16 offentliga konstverk eller fasaddetaljer i följd enligt nedan.

Se promenadsträcka på Google Maps

Carl XIV Johan, kolossalstaty i brons

Ludwig von Schwanthaler: Carl XIV Johan, brons 1846. Carl Johans park.

Pengarna till denna "colossal statue" insamlades bland stadens invånare efter kungens död 1844. Initiativtagare till insamlingen var industriägaren Carl Swartz. Han var också medlem. i statykommittén som hade bestämda åsikter om hur statyn skulle se ut; kungen skulle avbildas iförd fältherreuniform. På huvudet bär han segerkrans. På postamentet finns kungens valspråk: Segersäll, Fredsäll samt symboler för fred (Palmkvist) och krig (svärd). Under Carl Johans regering gynnades Norrköpings textilindustri av importförbud på tyger. Bl.a tillverkades allt uniformskläde i staden och antalet textilfabriker ökade kraftigt. Carl Johans tullpolitik kritiserades hårt av de liberala politikerna. Det var också främst i den liberala pressen som man ironiserade över motiven till Carl Johan-statyns tillkomst. Man skrev elakt, att statyns postament borde ha formats som en ullsäck och kungen borde ha hållit en överskärarsax i ena handen och ett tullplakat i den andra.

Estoniamonument, 1995, placerad vid Strömmen nedan Carl Johans park.

Konstnären Bo David Olls, född 15 oktober 1949, är en svensk konstnär och skulptör bosatt i Norrköping.

Estoniakatastrofen är den största civila katastrofen i Europa under 1900-talet. M/s Estonia var på väg från Tallinn till Stockholm när hon kantrade och förliste 50 kilometer sydost om finska Utö natten till 28 september 1994.
Enligt officiella uppgifter omkom 852 personer i olyckan. Av dem var drygt 500 svenskar och närmare 300 ester. 137 människor överlevde katastrofen.

Olof den helige, Rådhustornet

Johan Axel Wetterlund: Olof den helige, förgylld brons 1910. Rådhustornet (höjd 6 meter).

Olof den helige, norsk kung, 990-1030, stupade vid Stiklastad. Hans vanligaste kännetecken är yxan, enligt legenden det vapen med vilket han besegrade ett troll. Han är Norr-köpings skyddshelgon och är avbildad på stadsvapnet. Troligen uppehöll sig kung Olof i norrköpingstrakten omkring år 1020. Skulpturen kallas i folkmun Gull-01e.

Fortitudo, granit 1910. Rådhusets entré mot Drottninggatan

Johan Axel Wetterlund: Fortitudo, granit 1910. Rådhusets entré mot Drottninggatan.

Dygderna brukar framställas i kvinnlig gestalt och lasterna i manlig. Fortitudo (Tapperheten) brukar som kännetecken bära vapen och en kolonn, syftande på Simson som störtade templet.

S:t Olof

Johan Axel Wetterlund, granitrelief, 1010

Rådhushörnet. Drottningsgatan och Nya Rådstugugatan.
Olof den helige är här avbildad tillsammans med en återgivning av det gamla rådhuset. Denna Olofsbild kallas populärt Sten-Olle.

Mercurius, fontänskulptur, Tyska torget

Mercurius, fontänskulptur av Elis Nordh i koppar, placerades på Tyska torget år 1985.

Skulptör och grafiker Elis Nordh, 1918-1984, har gjort verket. Nordh var bosatt i Norrköping. Norrköpings konstmuseum har köpt in två andra verk av Nordh, Tornet, 1954 och Befriad tyngd, 1949.

Omnia Gratia, Hedvigs Kyrka, Tyska torget

Bianca Maria Barmen (f 1960), Omnia Gratia (Allt av nåd), 1999. Brons och granit. Höjd 90 cm. Två delar.

Skulpturen är ett minnesmärke över Erik Perwe, präst i Hedvigs församling. Om hans liv och gärning står det att läsa vid skulpturen:
"Erik Perwe. Präst i Hedvigs församling. Kyrkoherde i Berlin. 1905-1944. Valspråk - Omnia Gratia - Allt av Nåd. I andra världskrigets mörka tid utförde Erik Perwe som kyrkoherde i svenska Victoriaförsamlingen i Berlin en humanitär insats av oskattbart värde. Han räddade hundratals hotade och förföljda, främst judar, undan nazisternas terror och förintelse.
Perwes livsverk hedras genom ett symboliskt konstverk, skapat av skulptören Bianca Maria Barmen. Skulpturen restes 1999 och vill även inspirera till humanitärt handlande i vår tid och i framtiden samt vara en stimulans i den ständigt pågående kampen mot våld och förtryck."
Konstnären själv skrev följande om sitt verk:
"Mitt förslag är ett verk som består av en stensockel i (troligtvis) ljusgrå granit med två skulpturer i brons ovanpå, samt en fristående bronsskulptur direkt mot marken. De två skulpturerna som vilar på stensockeln är dels två händer som griper om varandra i en räddande gest (naturlig storlek), samt ett kvadratiskt hus med ett litet hus som kommer ut ur ena sidan.
Huset med det lilla huset är för mig en symbolisk bild för det att ge skydd åt en skyddslös i sitt hus. Den fristående bronsskulpturen befinner sig ca 1 m. framför stensockeln. Den föreställer ett barn som sitter på knä och håller en växt i sina händer, som det håller i ett försiktigt men beskyddande grepp".
(text från http://www.norrkoping.se/kultur-fritid/museer/konstmuseum/offentlig)

Kattdjur, Drottninggatan 10

Tore Strindberg: Kattdjur, granitskulpturer 1908. Portalen, Drottninggatan 10.

En imponerande entré till f. d. Skandinaviska banken, utformad i överensstämmelse med arkitekten Carl Bergstens mäktiga bankpalats. Efter en utlyst tävlan som gällde utformandet av en ståtlig entré för det av arkitekten erhöll Tore Strindberg uppdraget.

Portar, Drottninggatan 32

Port i driven  koppar, h=240 cm. 1968 av Erik Nordh

Kostnad 8500 kronor 1968. Varje porthalva är indelad i två separata fält. Reliefernas mjuka, sensuella och abstrakta former kontrasterar mot byggnadens hårda geometriska linjespel. Erik Nordh har också utfört den kubiska sten med avfasade örn som markerar entrén mot Knäppingsborgsgatan.

Eget hem vid stadstornet, Drottninggatan 25

Eget hem av Ernst Billgren, 2013. Donation till Norrköpings kommun av syskonen Ståhl till minne av Henry och Ella Ståhl.

Skulpturen är en gåva till Norrköpings stad och dess invånare, i samband med Norrköpings konstmuseums 100 års jubileum, av syskonen Ståhl för att hedra sina föräldrar, Henry och Ella Ståhl, som grundade vad som idag är Henry Ståhl Fastigheter AB.
"Eget hem" är Ernst Billgrens gestaltning av människans ständiga flyttande, men i den lilla, konkreta formen där hon baxar möbler och familj från ett ställe till ett annat. Konstnären utgått från flyttandet där det finns både en förväntan inför att något nytt börjar men också ett praktiskt kaos med flyttkartonger mm.

Det är en serie lådor, det finns också sittplatser som kan vara bänkar och en lampa gjord i brons som tänds när det blir mörkt så det ska vara både som ett hem och en flytthög, sa Ernst Billgren.

Gycklaren, Giganten och Jonglören

Ett verk av Owe Pellsjö i brons och stål från år 1974.

Owe Börje Conny Pellsjö, född 25 oktober 1937 i Jönköping, död 25 augusti 2011, var en svensk målare, grafiker och skulptör. Gycklaren, Giganten och Jonglören en skulptur i brons och stål från år 1974. Skulpturen för tankarna till marknadsgyckel och Commedia dell'artes figurer. Av giganten ser man de väldiga underbenen, jonglören är antydd som en hand som roar sig med att rulla klot. Gycklaren, den puckelryggige Pulcinella, klarar sig undan de rullande kloten genom magi; bordet han sitter på lyfts från marken.
Ett verk av Owe Pellsjö. Placerad vid Hörsalsparken. Norrköpings kommun bekostade utsmyckningen av området för 60 000 kronor. Utbildades på Konstfack och HKS, Stockholm. Studerade även på Konstakedemien i Madrid. Pellsjö var lärare vid Konstfack i Barcelona 1962-1964. Från 1966 bosatt växelvis i Norrköping och Barcelona. Verk av honom finns i Norr Mälarstrand, Stockholm och Umeå universitet bland annat.

Nike från Sant Andria, placerad vid Norrköpings stadsbibliotek

Nike från Sant Andria från år 1967-1968 är en bronsskulptur av Eric Grate, 1896-1983.

Inköpt av museet för 135.000 kr beviljade av stadsfullmäktige i och för placering vid det då nyuppförda biblioteket. Konstnären skriver om konstverket:
"Inspirationskälla till Nike från Sant Andria var ett några centimeter långt benfragment som jag, bland annat strandgods, fann vid en av de många små vikarna på Minorca.
Namnet på en sådan är caletta (liten vik). Den här aktuella viken hette Caletta Sant Andria, där jag dagligen lögade min lekamen i juli 1966. Fragmentet gav mig en vision av en Nike-figur. Vid återkomsten till Paris började jag med utformningen i mindre skala, för att året efteråt förstora skulpturen i den storlek som nu är den aktuella i Norrköping." Eric Grate föddes i Stockholm 1896. När han dog 1983, hade han arbetat som konstnär i sextiofem år och efterlämnade ett lika omfattande som mångfasetterat livsverk.
Grate arbetade ofta med samma motiv i åratal, hela tiden med en stark känsla hämtad från naturens formvärld.

Byst Carl Swartz, 1916, vid Norrköpings stadsbibliotek

Carl Swartz, från år 1916, är skulpterad av Carl Milles. Materialet är svart granit. Placerad vid Norrköpings stadsbibliotek, en bit in i Södra Promenaden.

Carl Swartz är placerad vid f. d. Villa Swartz, det nuvarande gamla Stadsbibliotek. 1913 donerade Carl Swartz sin privatbostad till Norrköpings stad, vilken nu alltså är det gamla biblioteket. Det fungerar som kansli och arkivlokal till det nya biblioteket.
 Carl Milles föddes i Uppland 1875 och hette då Carl Emil Andersson. Efternamnet Milles tog han först senare. Carls mor som dog när han var liten hade franskt påbrå. Gift var Milles med en Österrikiska vid namn Olga Granner. Under åtta är verkade Milles i Paris där han arbetade för skulptören Rodin. Under sin Parisvistelse kallade han sig för Millés. Carl Milles dog 1955 och ligger begravd på Millesgården på Lidingö i Stockholm. Gården skänkte han till svenska folket 1936 och där finns nu många av hans verk.
Fontänskulpturen "Ofreus" gjordes mellan åren 1926 och 1936 och står vid konserthuset på Hötorget i Stockholm. Andra kända monumentalskulpturer av Carl Milles är Folkungabrunnen i Linköping, De Geer-monumentet i Norrköping (1945) samt Europa och tjuren i Halmstad.
Som så ofta är fallet med pionjärer inom konsten har M:s namn haft en förunderlig förmåga att väcka diskussion och ställningstagande för och emot. Man märker detta snart sagt i varje sällskap där hans konst diskuteras. Han har haft hängivna anhängare som beundrat allt som han gjort, lika väl som motsatsen. Vid diskussioner med kännare av hans konst förvånas man ofta av hur olika dessa uppfattar de skilda skulpturverken, och vid genomgången av vad sådana personer skrivit även av hur deras uppfattning skiftat med åren.
Källa: Svenskt Kontnärslexikon

Spiral åtbörd, fontänskulptur, Kristinaplatsen

Arne Jones (1914-1976), Spiral åtbörd, 1961. Nitad aluminiumplåt. Höjd 8 m.

Skulpturen finns placerad på Kristinaplatsen, Norrköpings konstmuseum, inköpt av Norrköpings stad för 210 000 kronor. Arne Jones, född i Borgsjö, Västernorrlands län. Utbildning i Kungliga Konsthögskolan. Professor vid Konsthögskolan från 1961-1971. Spiral åtbörd är placerad i en bassäng som mäter 10 x 10 meter och konstruerad så att den kommer i rotation med hjälp av vattnet.
Ursprungligen förslag till en tävling utlyst av Statens Kulturråd för utsmyckning av övre gården vid Tekniska Högskolan i Stockholm. Tävlingen vanns av Stig Blomberg med förslaget Naturkraften, medan juryn avböjde Jones förslag med motiveringen att verket förmodligen var ogenomförbart.
Idén till skulpturen fick Jones bl a från en artikel om skruvens teknik i Kulturens årsbok 1952. I den första skissen roterade den yttre spiralen kring den inre, som var orörlig. Tanken var att skulpturens rörliga del skulle drivas av reaktionskraften från vattenstrålar. I slutversionen omsluter en fast yttre spiral en inre spiral som roterar med hjälp av en motor, och skulpturen är placerad i en bassäng i vilken vattnet strålar ner.
Spiral åtbörd förverkligades på initiativ av Aron Borelius, dåvarande chef för Norrköpings Museum. Skulpturen placerades på Kristinaplatsen framför museet 1961 och väckte en livlig debatt bland stadens invånare. Läs nedan:
"År 1954 inbjöds fem konstnärer, bland dem Arne Jones, till en tävlan om skulptural utsmyckning av Tekniska Högskolans övre skolgård i Stockholm, Juryn ifrågasatte emellertid, om Jones inte drivit sprödheten väl långt och om skulpturens skala var lämpligt avvägd. Man diskuterade nödvändigheten och önskvärdheten av rörelsemomentet vid en skulptur av angivna format, liksom man förmodade att utförandet kunde bli tek­niskt svårlöst, såväl beträffande den rörliga delen som vattnet… I sin tvekan konsulterade tävlingsjuryn två experter för att utröna de tekniska möjligheterna för vatteneffekten, liksom hållfastheten. Den ene av de tillfrågade professorerna förklara­de  att  driftsäkerheten vore tveksam. Den andra experten fann förslaget ur hållfast­hetssynpunkt innebärs sådana risker, särskilt med hänsyn till dess placering på en skolgård, att dess utförande icke kunde tillrådas! Tävlingsjuryn ansåg efter dessa utlåtande att förslaget icke kan komma till utförande."

Gösta Lilja: Konstvandriner 1963

"Nobbad skulptur i 3tockholms får hedersplats i Norrköping.
I somras utställdes skissen till 'Spiral åtbörd' i Båstad. Dit kom bl a museiche­fen Aron Dorelius i sällskap med borgmästare Lutteman i Norrköping. Deras intresse väcktes ögonblickligen. En konstkommitté, bestående av fem ledamöter med drätsel­kammarens ordförande Jarméus i spetsen, tillsattes för att utreda frågan. Det sätt nå vilket förslaget rotts i Land förtjänar all uppskattning. Norrköping har viset vägen."

Gunnar Hellman i Aftontidningen 13.3. 1956.

''Man skäms över den förflackning och den dekadens som tyvärr vidlåder alltför många utövare av de s k sköna konsterna i våra dagar. Och man blir förvånad och förargad över att de kommunala myndigheterna verkligen kan tillåta sig att handskas så vårds­löst med sina uppgifter som i detta fäll."

Ingvar Svensson

"Det är rent ut sagt ynkligt, att majoriteten av oss Norrköpingsbor verkligen skall vara så beskedlig och undersåtligt rädd för överheten, att den utan vidare sväljer sådana där gyckelmässiga manifestationer av kejsarens alla nyaste klädertrolleri."

Signaturen Parabel

"Konstnären Albert Sjöström förklarar rakt på sak: - Med konst har detta verk ingenting att skaffa. Och den bör absolut inte inköpas - det finns så mycket annat som man skulle kunna använde pengarna till och så mycket som är bättre."

Östergötlands Dagblad

''Jag har aldrig påstått att det är konst. Det är inte alls viktigt. Viktigt är däre­mot vilket intryck verket kommer ett Göra och där vill jag inte förneka att jag tror att det kommer att ta sig bra ut. Min skulptur Spiral åtbörd kommer att vrida sig precis på det sätt som jag har beräknat - och den kommer att hålla."

Arne Jones i intervju i Östergötlands Dagblad

"SF köpte Jones spiral. Två timmars debatt gav stor majoritet.
Jag ger därför tveklöst min röst för att Norrköping djärvt skall skapa ett nytt skönhetsvärde.

Konsten skall vara åt folket och inte åt finsmakarna. Många kommer att skratta åt detta verk och skrattet kommer i sista hand att riktas mot oss.

Referat av fullmäktigedebatten i Östergötlands Dagblad, 23.2 1956.
(texterna är delvis från http://www.norrkoping.se/kultur-fritid/museer/konstmuseum/offentlig)

 

Eva bland fornfynden, 1939. Placerad på konstmuseets fasad

Eva bland fornfynden är ett verk av Bror Hjort från år 1939. Placerad på Museets fasad, vid entrén.

Inköpt av museet för 9 000 kronor. Skapad av Bror Hjort, 1894-1968, professor i teckning vid Konsthögskolan 1949-1959, filosofie hedersdoktor 1959. I Teaterparken i Norrköping finns statyn Thalia som också är ett verk av Bror Hjort.

Danserskor, brons 1917, vid Konstmuseets entré

Danserskor, bronsskulptur från år 1917 av Carl Milles, 1875-1955

Flickorna är återgivna i spiralformad rörelse och nästan frigjorda 
från marken. Placerad vid Konstmuseets entré, testamenterades 1948 till Norrköpings kommun av C H Bechfeldt. Enligt donators testamente skulle skulpturen "utföras av någon framstående svensk konstnär, dock inte i den råa primitiva stil, som för närvarande företrädes av Bror Hjorth och andra naivister".

Carl Milles, professor vid Konsthögskolan 1920-1931. Milles föddes på Örby gård nära Uppsala. Från år 1929 var Milles främst verksam i Cranbrook i USA. Milles är begravd på Millesgården, där hade han sitt hem och sin ateljé. Gården är numera ett museum, mycket av Milles egen produktion visas där. Offentliga verk som Folke Filbyter i Linköping, Poseidonfontänen i Göteborg och Orfeusfontänen i Stockholm är mycket kända.

Konst i Skulpturparken runt Konstmuseet

I en skön oas, Skulpturparken, finns 12 skulpturer med tyngdpunkt på modernism och samtidskonst. Skulpturparken runt Konstmuseet invigdes 1960 och den tillkom genom en donation.

Aklejaderna, 1959-60, brons

Aklejaderna, bronsskulptur från år 1959-1960, gjordes Eric Grate (1896-1983). Placerad i Skulpturparken, Norrköpings museum, 1960.

Inköpt av museet för 63 000 kronor. Eric Grate, professor vid Konsthögskolan 1941-1951. Grate var bosatt i Paris 1924-1933. Nike från Sant Andria är ett verk av Grate som finns placerad vid Norrköpings stadsbibliotek. Det etnologiska kvinnorovet från 1958, Årstiderna i Kanslihuset från 1936-1944 är några verk som finns i Stockholm.

Sittande pojke, 1936, brons

Sittande pojke, bronsskulptur av Bror Marklund från år 1936, placerad i Skulpturparken i Norrköping.

Inköpt av museet för 18 000 kronor. Verk av skulptör Bror Marklund, 1907-1977. Marklund föddes i Husum, Västernorrlands län, utbildades vid Kungliga Konsthögskolan. Professor vid Konsthögskolan från 1959. Gycklaren, 1966 och Mor och barn, 1956, är två verk av Marklund som finns i Stockholm.

Sollefteå 1977, plåt

Jacob Dahlgren (f 1968), gjorde skulptur "Sollefteå 1977" från 2002. Skulpturparken.

"Framifrån ser Sollefteå 1977 ut just som en modernistisk målning, tvådimensionell med skarpt konturerade färgfält, men promenerar man runt den förändras den och får fler dimensioner. Jag kommer att tänka på ett segel, eller kanske ett dragspel. Själv drar Jacob Dahlgren paralleller till origami, japansk pappersvikningskonst. - Det är lite som när man viker pappersflygplan."…
Källa: ANN LINGEBRANDT, NT 2003-08-06

Spegling, brons och betong

Spegling, även kallad Lejonform, bronsskulptur från år 1986. Ett verk av Lars Olof Loeld, f 1930.

Loeld deltog i Wanås-utställningen år 1988. Loeld skänkte år 1985 sitt verk Eld & Vatten II till Norrköpings konstmuseum.

Fina fisken, fontänskulptur

Fina fisken, 1961, rostfritt stål, fontänskulptur, Palle Pernevi (1917-1997)


Fina fisken, fontänskulptur från år 1961, placerad i Skulpturparken i Norrköping. Det finns ytterligare ett exemplar av skulpturen i Göteborg. Skapad av skulptör Palle (Paul) Pernevi, 1917-1997, föddes i Helsingborg. Utbildad vid Konstfack, Kungliga Konsthögskolan, Lena Börjessons skulpturskola och Konstakademien. Pernevi söker i sina arbeten fånga rörelsens dynamik, kraft som återger fiskens rörelse, så att åskådaren tvingas till nya synvinklar och nya upptäckter.

Cubo Centripeto – Centrifugo

Cubo Centripeto - Centrifugo, 1987, Carraramarmor, Gert Marcus (1914-2008)

Cubo Centripeto-Centrifugo, ett verk i marmor av Gert Marcus f 1914. Placerad i Skulpturparken, Norrköping. Marcus var både målare och skulptör, känd för en korsmosaik i Sankt Mikaels kapell i Mora från år 1952-1954. Kommunen betalade 80 000 kronor för den vita marmorkuben.
Gert Marcus föddes i Tyskland, som son till den tyske advokaten Paul Marcus och svenskan Hilda Maria Dahl. Han var från början målare och intresserade sig för hur man kunde skapa distans och volym enbart med rena färger, det vill säga utan att blanda dem med svart eller vitt. Förutom några månader 1936-37 i Otte Skölds målarskola och en period på Ateneum i Helsingfors 1937-38 var Gert Marcus självlärd. Han blev en av Sveriges mest konsekventa konkretister, även om han själv avstod från alla -ismer. Han var bosatt i Stockholm från 1933, men under långa perioder vistades han i Menton, Bretagne, Paris och Massa-Carrara i Italien.

Tre löv

Tre löv, 1974, rostfritt, stål av Elli Hemberg (1896-1994)

Tre löv, skulptur från år 1974. Materialet är mattpolerat rostfritt stål, verket finns i Skulpturparken i Norrköping. Skapat av Elli Hemberg, 1896-1994, föddes i Skövde. Skulptris och målarinna som studerat i Paris, Holland och Norge.

Xraf, 1972

Svetsat järn av Olle Baertling (1911-1981)

Xraf, verk av Olle Baertling, 1911-1981, skulptör och målare. Olle Bærtling föddes i Halmstad i Sverige och var verksam som målare och skulptör. Bærtling studerade likt Bengt Lindström i Paris för André Lhote och Fernand Léger. Hans första utställning ägde rum i Stockholm 1949. Bærtling arbetade främst i en geometrisk, nonfigurativ stil. Baertling förhöll sig till sin konst som vetenskapsmannen till sin forskning. 1952 fann Baertling sin öppna form, den öppna triangeln med spetsig vinkel som uttrycker hastighet. När han 1956 placerade vinkelspetsen utanför duken blev bilden ett utsnitt av ett händelseförlopp som äger rum utanför vårt synfält. Farten är högre, det understryks av färgen som ger intryck av större hastighet närmare triangelspetsen.

 

Katedral

Katedral, 1951, brons av Arne Jones (1914-1976)

Arne Jones fick sitt egentliga genombrott 1947 och är representerad med skulpturer i många svenska städer och på svenska konstmuseer; däribland Bonniers porträttsamling.
Han var professor på kungliga Svenska konstakademin 1961-71. Tillsammans med Sivert Lindblom representerade han Sverige på Biennalen i Venedig 1968. Trots en stark tidsmedvetenhet var Arne Jones relativt ointresserad av bilder ur konsthistorien. Hans kanske mest kända verk är det tidiga Katedral från 1947, som finns uppsatt i Göteborg och i Västertorp, Stockholm. Den finns även på SSU:s kursgård Bommersvik där den också används som logo. Det är en nygotisk konstruktion, en stilisering av två balettdansörers dans som resulterat i en spetsbåge. Liknande rörelseenergi finns i ett antal av hans följande verk..

Mor och barn

Mor och barn, 1956, brons av Liss Eriksson (1919-2000)

Mor och barn, bronsskulptur, från 1962. Placerad i Skulpturparken i Norrköping. Liss Eriksson föddes i Stockholm som yngste son till skulptören Christian Eriksson och Ebba Dahlgren och växte upp i faderns ateljéfastighet vid Maria Prästgårdsgata på Södermalm i Stockholm, där han själv bodde och arbetade från 1951. Han började studera för att bli arkitekt Norrköpings tekniska gymnasium 1938, men avbröt dem året därpå för att studera vid konsthögskolan 1939-44 för Nils Sjögren och Eric Grate.
År 1947 deltog han tillsammans med bland annat Arne Jones i utställningen Ung Konst på Färg och Form, som blev upptakten för konstnärsgruppen 1947 års män.

Objekt från 1985

Objekt från 1985, gjutjärn av Bård Breivik (f 1948)

Objekt, från år 1985 placerad i Skulpturparken, Norrköping. Verk av Bård Breivik, materialet är gjutjärn. Bård Breivik, född 23 november 1948 i Bergen, är en norsk skulptör.
Han är son till grafikern Thomas Breivik (1923–99) och inredningsarkitekten Sissel Søyland (född 1927). Han utbildade sig på Manger Folkehøyskole 1965-67, i keramik på Bergen Kunsthåndverksskole 1967-70 och vid Saint Martins College of Art and Design i London 1970-71. Han hade sin första separatutställning på Galleri 1 i Oslo 1974. Han har undervisat vid Vestlandets Kunstakademi 1977-80 och varit professor i skulptur vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm 1982-85.

Hercules arla stod upp, en morgon...,

 

Hercules arla stod upp, en morgon..., 1986, cortenplåt, koppar, aluminium av Lars Ekholm (f 1951)

Hercules arla stod upp, en morgon… ett verk från år 1986. Placerad i Skulpturparken, Norrköping. Skapat av Lars Ekholm. Skulpturen består av tre delar. Hans abstrakta kompositioner kännetecknas av ett dynamiskt spel mellan verkens volymer och det omgivande rummet. Han har också gjort en rad offentliga utsmyckningar i bl a Umeå, Odense, Stockholm och Kristianstad.

Andra verk mellan Promenaderna

Norra, Östra och Södra Promenaderna samt Folkparken omsluter själva stadskärnan.

Prisma, placerad i parken framför Folkets Hus, Nordantill

Limmat glas. Höjd 11,5 m. På betongsockel. Vicke Lindstrand (1904-1983), Prisma, 1967. Inköpt av Norrköpings kommun för 200000 kronor.

Lördagen den 16 september 1967 invigdes vad som då var världens största glaskonstverk inför över 10 000 deltagare längs Strömmen och på platsen utanför Folkets hus. De inbyggda lamporna i Vicke Lindstrand Prisma tändes då för första gången och ett ljusgrönt skimmer spred sig. Prisma stod som ett lysande utropstecken och pekade ut vägen, uppåt och framåt! Den står som en hyllning såväl till högteknologiska landvinningar som glashyttornas hantverkskunnande, och den vrider sig, grön och glittrande som Strömmen som går genom Norrköping.
Vicke Lindstrand har även jobbat i keramik, trä och textil utöver hans mer kända arbeten i glas. Han har arbetat som formgivare på Orrefors, Upsala-Ekeby och Kosta. Han gjorde en glasfontän till 1939 års World's Fair i New York.
Konstruktionen till Prisma hade tidigare utprovats vid Tekniska Högskolan i Stuttgart, Tyskland och kom att användas även i Umeå i glasskulpturen Grön Eld 1970. Prisma är uppbyggd av tretusenfemhundra glasskivor, 9 mm tjocka, specialtillverkade från Emmaboda glasbruk. Skivorna är lagda på varandra och limmade med ett tvåkomponentslim som klarar både kyla och värme.
Konstverket är förankrat nedåt med en 27 meter lång betongpelare, av vilken vi endast ser den meter som fått bilda skulpturens synliga sockel.
(text från http://www.norrkoping.se/kultur-fritid/museer/konstmuseum/offentlig)

Trådar, 2011

Thomas Nordström och Annika Oskarsson, rostfritt stål och lärk-trä. Led-ljus. Norra Kajen.

Konstnärlig gestaltning för Norra Kajen Norrköping av Oskarsson Nordström AB.
Invigdes september 2011.
Så här beskriver Thomas Nordström konstverket, som han tagit fram tillsammans med Annika Oskarsson: "Trådar består av fem delar, ett torn och fyra mindre skulpturer placerade på muren längs Norra kajen. Fibrer spinns till garn som tvinnas till kardelar som slås samman till trossar som slås samman till kablar som…Ett nystan, en spole eller en trådrulle är en upplindad resurs, en potentiell kapacitet som kan bygga funktioner och kommunikationer. Trådar som bildar kaotiska trassliga nystan eller ordnade strukturer och trefiliga sammanflätningar."
(text från http://www.norrkoping.se/kultur-fritid/museer/konstmuseum/offentlig)

Diana, jaktens gudinna

Diana står i entrén till Hemgården, Saltängsgatan 7.

Bilden är från Norrköpings kommuns stadsarkiv.
Rivningstomten kv. Blomman3, där Villa Flora en gång legat. Villan riven våren 1970 och jaktens gudinna Diana vakar över förödelsen. Diana står nu i entrén till Hemgården, Saltängsgatan 7 i Norrköping. Här uppfördes sedan det nya Stadsbiblioteket som blev inflyttningsklart under senhösten 1971 och slutbesiktigades sommaren 1972.

Stjärnorna visar vägen, 2011

Maria Backman, Stjärnorna visar vägen, 2011, Tuppenparken

Invigdes 31 januari 2012. 2004 anordnade Norrköpings Kommun en tävling där ett antal inbjudna konstnärer skulle få lämna skissförslag till ett offentligt konstverk i Tuppenparken. Förstapristagaren skulle sedan få utföra sitt gestaltningsförslag i parken. Vinnare blev Maria Backman, vars verk Stjärnorna visar vägen nu är under uppförande. 
Konstverket består av en platta av terrazzobetong med måtten 3,6 x 6 meter. Ytan visar stjärnmönstret från det välkända madrasstyg som tillverkades av Tuppens textilfabrik.
Så här beskriver konstnären Maria Backman själv sitt verk:
Terrazzogolvet kan ses som ett utbrett tygstycke. Det är ett tyg vävt i två färger med rutor, varannan ljus, varannan mörk med en åttauddig stjärna i varje ruta. Mönstret är så att säga Norrköping, det kan identifieras med Norrköpings historia.
(text från http://www.norrkoping.se/kultur-fritid/museer/konstmuseum/offentlig)

Roterande acceleration, 1991

Oscar Reutersvärd (f 1915) Aluminium. Höjd 6 m. På betongsockel. Strömparken

Skulpturens stavliknande former strävar uppåt i en spiralrörelse och blir successivt smalare och längre. Oscar Reutersvärd, konstnär och professor i konstvetenskap i Lund 1964-1981, har utvecklat några grundidéer till serier av med varandra relaterade konstverk, bl a hans stela kedjor och omöjliga figurer. Skulpturer från samma serie som Roterande acceleration har under den senaste tiden uppförts som utsmyckning i trafikrondeller.
Roterande acceleration är en hyllning till konstnären Otto G. Carlsund, en av den svenska modernismens grundgestalter. Reutersvärds hyllning anspelar både på hans stora intresse för Carlsund och på anknytningen till Norrköping. Carlsund var född i S:t Petersburg 1897 men tillbringade skoltiden och ungdomsåren i Norrköping efter att familjen återvände till Sverige 1908.
Som konstvetare har Reutersvärd intresserat sig för Carlsunds konst ända sedan den tid när den sistnämnde var redaktör för tidskriften Konstvärlden. Reutersvärd har skrivit ett stort antal artiklar och texter om Carlsund, av vilka en del har publicerats i boken Otto G. Carlsund - I fjärrperspektiv (Malmö 1988).
(text från http://www.norrkoping.se/kultur-fritid/museer/konstmuseum/offentlig)

Sälar, massproducerade lekredskap i Strömparken

Designern heter Lissy Boesen.

Lekskulpturerna i betong som föreställer sälar är massproducerade lekredskap som saluförs av Slottsbro AB Park & lekutrustning. Pris per styck 14160 kr.

Louis De Geer, 1945

Svart granit. Höjd 3,5 m. På granitsockel. Gamla torget. Av Carl Milles.

Louis De Geer, skulptur i svart granit från år 1945. Skulptör, Carl Milles, 1875-1955. Placerad på Gamla torget. Louis De Geer, 1587-1652, var verksam inom industrin och som köpman. Området kring skulpturen är Industrilandskapet, med vatten forsande i Motala ström. Louis De Geer betraktades som den svenska industrins fader och grundade textilindustrin i Norrköping. Sockeln har reliefer med anknytning till Louis De Geers verksamhet.
På skulpturens baksidan finns följande text:
"Louis de Geer, född 1587 död 1652. Den svenska industriens fader. I Norrköping upprättade han vapenfaktori och mässingbruk och grundlade stadens textilindustri. Under ofredstid smidde han våra vapen och var ett trofast stöd för konung och folk. Monumentet är rest nära de stränder, där han själv en gång lyssnat till forsarnas dån och arbetets sång."

Thalia, 1948

Bror Hjorth (1894-1968) Brons. Höjd 2 m. På granitsockel. Teaterparken, Östgötateatern

I den klassiska mytologin var Thalia (från grekiska Thaleia 'den blomstrande') den musa som var komedins beskyddarinna, men sedan 1700-talet personifierar hon scenkonsten i dess helhet. Muserna, döttrar till Zeus och Mnemosyne (Minnet), var bl a sångens, musikens, poesins och lärdomens gudinnor. De uppträdde ofta tillsammans under ledning av Apollon i deras gemensamma hemvist på berget Parnassos.
I Hjorths version presenteras Thalia som en naken kvinna som håller upp de två maskerna som symboliserar scenkonsten: komedins och tragedins. Den mytologiska musan lånar inte drag från den klassiska grekiska skulpturen utan representeras genom bilden av en samtid kvinna, i samma stil som konstnären hade använt för att skildra många av sina andra kvinnofigurer.
Typiskt för Hjorths konst är de kubiserande drag, förenklingarna i detaljerna, t.ex. i figurens knän, händer och fötter.
(text från http://www.norrkoping.se/kultur-fritid/museer/konstmuseum/offentlig)

Konstverk i åtta delar på Kulturkammarens innergård

Konstverk i åtta delar gjort av Carsten Hellström (1950-2000). Tunnbindaregatan 37.

Carsten Hellström är känd som målare och grafiker men arbetade också gärna med alternativa material. I det verk som nu placeras på Dynamos innergård har han använt sig av metallskrot. Verket utgörs av åtta nonfigurativa reliefer. Tittar man närmare kan man se cykelstyren, konservburkar, sängbottnar och sågklingor men det är inget som framträder starkt i det färgglada verkets helhet.
Ursprungligen skapades verket för Himmelstalundshallens räkning år 1988 där det varit placerat i Vita Hästens VIP-rum.

Vår enighets fana, 1984

Röd granit och förgylld brons av Pye Engström. Höjd 3,45 m. Skvallertorget, Kungsgatan

Röd granit och förgylld brons. Höjd 3,45 m.
På skulpturen finns det en skylt med följande text:
"Skulpturen Vår enighets fana är ett äreminne över Norrköpings textilarbeterskor. Bland kvinnorna kring guldkalven står Kata Dahlström, socialistisk agitator, som manar till kamp. Titeln på skulpturen är hämtad från andra strofen ur Arbetets söner."
Alla figurer som ingår i skulpturgruppen är kvinnor. Några av dem står på marken och uppmanas till kamp av Kata Dahlström. Andra kvinnor tar sig uppför trappan och går till angrepp mot guldkalven som står på en lutande pelare. En av dessa kvinnor bär en fana i vilken det står "Sv. Textil Arb. förb. Avd No.1. Norrköping", dvs textilarbetarnas fackföreningsavdelning i Norrköping. Gruppen kan sägas gestalta en anstormning mot kapitalet av beslutsamma kvinnor, Norrköpings forna kvinnliga textilarbetare.
Skulpturgruppen är det vinnande bidraget till en tävling som hette "Textilia" och den kan sägas vara en del i en tradition under nittonhundratalet där minnesmärken över arbetarrörelsen kännetecknas av arbetarstatyer och knutna nävar. Pye Engström har skildrat de runda små kvinnorna i naivistisk stil, dvs formerna är något förenklade. Arbetet är utfört i hårdaste granit.
(text från http://www.norrkoping.se/kultur-fritid/museer/konstmuseum/offentlig)

Cirkeln

Cirkeln, utsmyckning på hus i kvarteret Bladet 20, Kungsgatan 18. Skapad av Kicki Stenström.

Kicki Stenström, född 1953 i Östergötland, är en svensk skulptör.
Hon studerade 1975-82 vid Konstfack och tilldelades 1993 Östgöta konstförenings stipendium. Hon är bosatt på Vikbolandet.

 

Indiansommar

Indiansommar, utsmyckning på hus i kvarteret Bladet 20, Kungsgatan 26. Skapad av Kicki Stenström.

Den femte skorstenen, 1999

Jan Svenungsson (f 1961), Tegel. Höjd 14 m. Motala ström vid Bergsbron.

Jan Svenungsson har använt skorstenen som motiv under en längre tid. Han började fotografera skorstenar 1988. Bilderna ingick i hans fotoobjekt, svartvita fotografier med individuellt anpassade och egenhändigt utförda ramar.
I samband med utställningen Rum mellan rum på Moderna Museet i Stockholm byggde Svenungsson den första skorstenen, 10 meter hög. Skorstenarna två, tre och fyra blev byggda i Taejon, Sydkorea, Kotka, Finland och Drewen, Tyskland och var 11, 12 respektive 13 meter höga. För att citera konstnären: "Att ständigt bygga en meter högre tegelskorstenar"
Svenungsson deltog i tävlingen Längs Strömmen, samarrangerad av Statens Konstråd och Norrköpings Konstmuseum 1998, med förslaget Virtuell skorsten i verkligheten. Förslagets grundidé, att bygga en skorsten mitt i Motala ström, förverkligades som Den femte skorstenen 1999.
Skulpturen gavs i gåva från Norrköpings Kommun till Campus Norrköping, Linköpings Universitet. Platsen var vald med omsorg och skorstenen väckte en livlig debatt, bl a om konstens funktion i dagens samhälle. Ett återkommande debattämne var om skorstenen höll på att sjunka eller att stiga ur vattnet. Konstnären själv har sagt att han inte tänkte i dessa termer när han skapade skorstenen. Han är öppen för olika tolkningar av verket.
(text från http://www.norrkoping.se/kultur-fritid/museer/konstmuseum/offentlig)

Moa Martinson, 1994

Peter Linde (f 1946). Brons. Höjd 2,1 m. På granitsockel. Grytsrorget

Författaren Helga Maria (Moa) Martinson (1890-1964) var född och uppväxt i Norrköping. Modern arbetade på en textilfabrik och Moa växte upp under knappa förhållanden. Moa Martinson, hon kallade sig Moa först efter 1927, gick igenom svåra upplevelser i sitt liv. I sitt första äktenskap fick hon fem söner, de två yngsta omkom tragiskt 1925 och maken tog sitt liv 1928.
Mellan 1929 och 1941 var hon gift med författaren Harry Martinson, som delade Nobelpriset i litteratur med Eyvind Johnson 1974. Bland Moa Martinsons böcker kan nämnas Kvinnor och äppelträd (1933), Mor gifter sig (1936), Kyrkbröllop (1938), Vägen under stjärnorna (1940), Den osynlige älskaren (1943), Livets fest (1949) och Hemligheten (1959).
Norrköpings Kommun anordnade en tävling om ett minnesmärke över Moa Martinson 1990, och av tre inbjudna konstnärer vanns tävlingen av Peter Linde. Han har gjort flera kraftfulla kvinnoporträtt, och i det här fallet skildrade han Moa Martinson i helfigur i en kraftfull realistisk stil.
Juryns motivering till att Linde vann tävlingen i Norrköping var:
"Att få in en gestalt i det tunga och mäktiga industrilandskapet i form av en skulptur av 'människan' Moa Martinson känns avgörande. Konstnären har i sin naturalistiskt-klassicistisk stil fångat Moa Martinsons utstrålning av självförtroende, aktivitet och flärdfullhet på ett utmärkt sätt."
(text från http://www.norrkoping.se/kultur-fritid/museer/konstmuseum/offentlig)

Vattnet, fontänskulptur som ingår i verket Vatten och eld

Skulptörerna Bertil Bagare och Lennart Kindgren har gjort utsmyckningen för kvarteret Granen och Stopet, Sankt Persgatan 125-132. 1969-1972

Vattnet, fontänskulptur som ingår i verket Vatten och eld från 1969-1972. Två fontäner och två reliefer ingår i verket. Lennart Kindgren, 1926-1993, föddes i Finspång. Kindberg utförde ett 50-tal offentliga verk. Kopparvinge i Linköping bland annat.

Flykten från verkligheten,1980

Bronsskulptur skapad av Åke Hercules, 1926-1994. Sankt Persgatan 139.

Norrköping – textilstaden, ett verk av Hercules som köptes av Norrköpings konstmuseum 1980.

Relief, 1947

Relief, en väggutsmyckning i driven koppar från år 1947. Skapad av Stig Blomberg, 1901-1970. Placerad i hörnet av Östra Promenaden - Lindövägen.

Skapad av Stig Blomberg, 1901-1970, skulptör. Stig Blomberg, professor vid Konsthögskolan 1951-1961. Blomberg har bland annat gjort utsmyckningen av Karlskrona konserthus och frisen på Kanslihusets yttre gårdsfasad i Stockholm, dessutom ett stort antal fontäner. Norrköping har även hans verk Dimman, en fontänskulptur, placerad i stadsdelen Ektorp.

Räcke

Skulptörerna Bertil Bagare och Lennart Kindgren har gjort utsmyckningen på Hantverkaregatan 49.

Lennart Kindgren, 1926-1993, föddes i Finspång. Kindberg utförde ett 50-tal offentliga verk. Kopparvinge i Linköping bland annat.

Kid, 1960

Bronsskulptur av Arvid Knöppel, 1892-1970. Placerad vid Djäkneberget, Knäppingsborgsgatan 38

Verk av Arvid Knöppel, 1892-1970, skulptör, tecknare och målare. Arvid Knöppels motiv var främst djur. Utbildades hos Carl Fagerberg, Althins målarskola, Kungliga Konsthögskolan.

Stenformer I, II och III

Verk av skulptör Evert Forsnäs. Placerad vid entréer vid Slottsgatan 78-82

Reliefer, 1928

Reliefer av Gösta Almgren är två stycken verk från 1928, materialet är granit. Placerade på Linghallens östra och västra gavlar. S. Promenaden 74.

Skulptör Gösta Almgren, 1888-1954, har gjort relieferna. Porträttbyst av bland annat Nathan Söderblom är verk av Almgren.

Bronsmedaljong, 1955

Emil Löfvenius bronsmedaljong skapad av skulptören Karl Hultström, 1884-1962. S. Promenaden 74.

Placerad på Linghallens östra gavel år 1955. Emil Löfvenius tog initiativ till Riksidrottsmärket. Hultström har gjort verk som Sankt Kristoffer, fontänskulptur i Stockholm och monument över John Bauer i Jönköping.

Utanför Promenaderna

Kring promenaderna ligger en krans av äldre områden som Söderstaden, Såpkullen, Kneippen, Norr, Marielund med Röda stan, Lagerlunda samt Oxelbergen. Därefter i en större cirkel finns områden som Klingsberg, Ektorp, Vilbergen, Skarphagen, Klockaretorpet, Haga, Eneby, Pryssgården, Lagerlunda, Ljura, Vrinnevi, Hageby, Navestad och Smedby.

Venus, 1929

Bronsskulptur av Carl Eldh, 1873-1954. Placerad på Hertzmans plan, Petter Swartzgatan.

Inköpt av museet för 5 750 kronor. Carl Eldhs ateljé i Stockholm är sedan 1963 museum. Eldhs produktion innehåller mycket porträttbyster och statyer. Tre naketstatyer av Strindberg, Fröding och Ernst Josephson från 1923 och Brantingmonumentet i högrelief från 1930-1942 som finns i Stockholm är några av hans verk. Carl Eldh, född 10 maj 1873 i Film i Uppland, död 26 januari 1954 i Stockholm, var en svensk skulptör. Han var under första hälften av 1900-talet en av de mest anlitade skulptörerna i Sverige.

Gunnar Nordahl staty, 1997

Norrköpings Idrottspark. Statyn har skapats av konstnären Jan Steen och bekostats genom insamling av privatpersoner, organisationer, föreningar, Norrköpings kommun och företag. 1 juni 1997.

Nils Gunnar Nordahl, född 19 oktober 1921 i Hörnefors i Västerbottens län, död 15 september 1995 i Alghero i Italien, var en svensk fotbollsspelare, centerforward, fyrfaldig svensk mästare för IFK Norrköping, allsvensk skyttekung fyra gånger. Han spelade i det svenska landslag som tog guld vid OS i London 1948 och gjorde sammanlagt 43 landskamper. Han blev Sveriges första fotbollsproffs när han 1949 värvades till AC Milan. Gunnar Nordahl var en av tidernas främsta målskyttar i italienska Serie A, vars skytteliga han vann fem gånger mellan 1950 och 1956.

Solbåt, 1992

Granitskulptur av Agneta Stening, f 1954, skulptör. Placerad vid kvarteret Fenix, Gamla lasarettsområdet.


Ulla Agneta Charlotte Stening, född 28 mars 1954 i Malmö och hade sin första soloutställning på Café Arbis, Linköping 1986. Stening har stort intresse för sten och historia, och uttrycken och formen för hennes arbeten har ofta inspiration och utgångspunkt i fornlämningar såsom gravformationer, ristningar, arkitektoniska detaljer/element och mönster.

Lyssnaren, 1988

Bronsskulptur skapad av Åke Hercules, 1926-1994. Såpkulletorget

Lyssnaren, bronsskulptur som är placerad i Såpkullen 1988. Norrköping – textilstaden, ytterligare ett verk av Hercules som beställt av Hyresbostäder 1987 och uppfördes 1988.

Barnen, 1954

Elis Eriksson. Högrelief som är placerad på Snövits lekskola, Såpkullen

Barnen, högrelief som är placerad på Snövits lekskola 1954. Verk av Elis Eriksson, föddes 1906 i Stockholm.

Luftintag, 1963

Friskulptur av Stig Sellén i vit chockbetong. Placerad vid Klingsbergsgatan 57-61 år 1963.

Luftintag, friskulptur i vit chockbetong. Placerad vid Klingsbergsgatan 57-61 år 1963. Ett verk av Stig Sellén, målare och skulptör, född 1924 i Stockholm. Sellén har haft ett 60-tal samlingsutställningar bland annat i Paris.

Relief, 1954

I trädgården, relief, placerad på Sandbergsgatan 4, Såpkullen, år 1954. Skapad av Göran Strååt, 1885-1971.

Göran Strååt som arbetade även som målare och mosaikkonstnär. Son till Hjalmar Strååt, målare, tecknare och grafiker.

Byggnadsarbetare, 1954

Relief av William Marklund, placerad på Sandbergsgatan 4, Såpkullen, år 1954.

Byggnadsarbetare, relief, placerad på Sandbergsgatan 4, Såpkullen, år 1954. Skapad av William Marklund, skulptör, född i Gideå, Västernorrland. Utbildad vid Kungliga Konsthögskolan. William Marklund har bland annat gjort en portal i konstsmide till Kumla stadshus.

Stora språnget

Skulptur i rostfritt stål som är placerad i Ektorps centrum. Verk av skulptör Roland Haeberlein.

Friedrich Roland Haeberlein, född 10 december 1941 i München, är en tysk-svensk skulptör.
Han är sedan år 1962 bosatt i Sverige. Han återanvänder gamla möbler och dylikt, som han sågar itu och sen sätter ihop till skulpturer. Han har ställt ut clowner, hjältar, maträtter, en hovnarr, en prinsessa och en gudinna, rävspel, tidmätare, rövare och toalettdörrar.
Roland Haeberlein är representerad på bland andra Moderna museet i Stockholm, Göteborgs konstmuseum, Tomelilla konsthall samt i München. Teknisk medarbetare till Siri Derkerts vägg på Sverigehuset 1969.

Dimman, 1970

Fontänskulptur i brons skapad av Stig Blomberg, 1901-1970. Placerad i Ektorp, Bandygränd-Ektorpsgatan.

Dimman, en fontänskulptur i brons från år 1970. Vattnet sprutar upp ur 400 stycken hål som borrats i bronset. Figurernas konturer ses då genom en dimridå som skapas av det strilande vattnet.

Hit och dit, 1969

Bronsskulptur av Gunnel Frieberg (1919 – 2010), placerad i Ektorps centrum 1969.

Esther Gunnel Margareta Frieberg, född 16 september 1919 i Malmö, död 2010, var en svensk skulptör. Hon utbildade sig vid Zadigs Skulpturskola i Malmö, Fredrikbergs Tekniske Skole i Köpenhamn, Konsthögskolan i Stockholm, Grafiska Skolan samt Mosaikskolan Ravenna. Andra offentliga verk är bland annat Karusell, Hagatorget i Söderköping, Orfeus och Eurydike Helsingborgs stadsteater och Vågen av Östersjön, Sjöfartsmuseet i Malmö.

Eld och vatten

Eld och vatten, utsmyckning av brandstationen på Albrektsvägen 150. Skapad av Bo Beskow.

Eld och vatten, utsmyckning av brandstationen på Albrektsvägen 150. Skapad av Bo Beskow, 1906-1989, målare. Bo Beskow är son till Elsa Beskow, målarinna och barnboksförfattare. Bo Beskow har bland annat gjort väggmålningar i m/s Saga (Svenska Lloyd) och fresk i Fritidssalen i Norrköping.

Treklöver, 1972

Fontänskulptur av Owe Pellsjö som placerades i Vilbergen år 1972.

Owe Börje Conny Pellsjö, född 25 oktober 1937 i Jönköping, död 25 augusti 2011, var en svensk målare, grafiker och skulptör. Utbildades på Konstfack och HKS, Stockholm. Studerade även på Konstakademien i Madrid. Pellsjö var lärare vid Konstfack i Barcelona 1962-1964. Från 1966 bosatt växelvis i Norrköping och Barcelona. Verk av honom finns i Norr Mälarstrand, Stockholm och Umeå universitet bland annat.

Sagoskeppet, 1969

Fontänskulptur av Elma Oijens, placerad i Vilbergen år 1969.

Elma Aurora Morea Oijens, född Eklund 17 maj 1907 i Salmis i Nedertorneå församling i Norrbottens län, död 1992, var en svensk skulptör.

Elma Oijens var dotter till lotsförmannen Gottfried Eklund och Maria Eklund. Hon utbildade sig på Valands konsthögskola i Göteborg 1942-45. Hon var gift sedan 1931 med konstnären och diktaren Holger Oijens. Oijens skulpturer finns bland annat i Göteborg och Malmö.

Astronauten, 1968

Bronsskulptur av Roland Haeberlein placerad i Vilbergen år 1968. Pinnmogatan 28.

Friedrich Roland Haeberlein, född 10 december 1941 i München, är en tysk-svensk skulptör. Han är sedan år 1962 bosatt i Sverige. Roland Haeberlein är representerad på bland andra Moderna museet i Stockholm, Göteborgs konstmuseum, Tomelilla konsthall samt i München. Han har gjort ett stort antal skulpturer i Fatbursparken på Södermalm i Stockholm.

Ängeln och de döda

Skapad av skulptör John Lundqvist, 1882-1972 Norrköpings krematorium, Himmelstalund

Ängeln och den uppstående även kallad Ängeln och de döda, utsmyckning på Norrköpings krematorium. Skapad av skulptör John Lundqvist, 1882-1972. Lundqvists mest kända verk Uppståndelsemonumentet finns på Skogskyrkogården i Stockholm och Boforsmonumentet i Karlskoga.

Vändande lodjur, 1953

Verk av Arvid Knöppel, 1892-1970, skulptör, tecknare och målare. Placerad i Folkparken.

Vändande lodjur, bronsskulptur från år 1953, inköpt av Norrköpings kommun för 23 000 kronor. Arvid Knöppels motiv var främst djur. Utbildades hos Carl Fagerberg, Althins målarskola, Kungliga Konsthögskolan. Kid, Rådjur med kid och Lekande björnar är andra verk som finns i Norrköping.

Melodien, 1923

Skulptur av Nils Sjögren, placerad i Oxelbergen 1950, Storsvängen 33.

Melodien, från 1923, skulptur placerad i Oxelbergen 1950, Storsvängen 33. Verk av skulptör Nils Sjögren, 1894-1952. Studerade i Frankrike och Italien. Professor vid Kungliga Konsthögskolan 1927-1941. Offentliga verk runt om i Sverige, Portalrelief till Liljevalchs konsthall och Systrarna, Mosebacke torg i Stockholm.

Vattenträd, 1977

Skulptur Karl-Axel Lunding i rostfritt stål, placerad på Vikboplan år 1977.

skulptör, målare och tecknare, har gjort skulpturen. Lunding är född 1929 i Stockholm. Betongrelief till Liljeholmens T-banestation i Stockholm är ett av Lundings offentliga verk.

Kardusen, 1957

Bronsskulptur av Tore Strindberg (1882-1968) i Ljuraparken vid Barnträdgården Regnbågen.

Bronsskulptur av Tore Strindberg ville med sin skulptur symbolisera den unga pojkens lust, att ge sig ut på upptäcktsfärd medan flickan stilla bidar lite bortvänd. Tore var 75 år när konstverket skapades 1957. Tore Strindberg studerade för medaljgravören Adolf Lindberg och därefter på Konstakademien 1902-05. Han är främst känd för bronsskulpturer i en klassicerande och realistisk stil från 1920- och 30-talen. Mest bekant är "Crokus", en gracil skulptur av en ung flicka som symboliserar ungdomstidens förgänglighet.

Lekande björnar, 1956

Verk av Arvid Knöppel, 1892-1970. Placerad vid Smedstugugatan 16, Taborgsberg.

Lekande björnar, fontänskulptur från år 1956. Verk av Arvid Knöppel, 1892-1970, skulptör, tecknare och målare. Arvid Knöppels motiv var främst djur. Utbildades hos Carl Fagerberg, Althins målarskola, Kungliga Konsthögskolan. Kid, Rådjur med kid och Vändande lodjur är andra verk som finns i Norrköping.

Spelmans händer

Skulptur av Inga Hellman-Lindahl i cortén-stål, placerad i Folkets Park.

Spelmas händer skulptur i cortén-stål, placerad i Folkets Park, Norrköping. Skapad av skulptris Inga Hellman, född 1920 i Solna. Utbildad vid Konsthögskolan 1942-1947, med professor Eric Grate som lärare, Grates verk Nike från Sant Andria finns utanför Norrköpings stadsbibliotek.

Lekmur, 1966

Lekmur är uppdelad i två sektioner, tillverkad av betong och glas. Placerad på Reenstiernagatan 6, Enebymo år 1966. Av Ola Croneman och Paul Kedlev.

I muren ser man tant Grön, tant Brun och tant Gredelin på promenad. Inbyggt i muren finns olika lekredskap. Paul Kedlev föddes 1927 i Orrefors, har arbetat som konstnärlig ledare i Rejmyre glasbruk. Ola (Nils-Olof) Croneman föddes i Visnerum år 1917.

Gunghästen, 1965

Bronsskulptur av Margot Hedman. Placerad vid Reenstiernagatan 97, Enebymo.

Gunghästen, bronsskulptur från år 1965. Skapad av Margot Hedman, f 1915, skulptris. Margot Hedman föddes i Hamburg. Utbildades på Kungliga Konsthögskolan. Hedmans offentliga arbeten finns runt om i Sverige. Norrköpings museum, Moderna museet och Statens museum for Kunst i Köpenhamn är några museer med verk av Hedman.

Mor och barn, 1965

Bronsskulptur av Tore Strindberg som är placerad i Enebymo 1965, Reenstierng 72-74.

Verk av skulptör Tore Strindberg, 1882-1968. Crocus och Näcken båda i Stockholms stadshus och dekorationer i Engelbrektskyrkan, Stockholm är några av Strindbergs offentliga arbeten.

Halsbandet, 1960

Placerad vid Reenstiernagatan 18-20, Eneby Centrum. Ett verk av Torsten Fridh (1914 - 2014).

Halsbandet, skulptur från år 1960. Placerad vid, Reenstiernagatan 18-20, Eneby Centrum. Ett verk av Torsten Fridh, skulptör och målare, född i Undersåker, Jämtland år 1914. Han arbetade i skilda material såsom sten, brons, järn, trä och lera. Han var också tecknare och akvarellist. Rallarmonumentet från 1965 finns i Kiruna och järndörrar för Stockholms östasiatiska museum är några andra verk av Fridh.

De tre nornorna, 1964

Betongskulptur placerad i Eneby Centrum 1964. Verk av skulptör Sven Holmström

De tre nornorna, betongskulptur placerad i Eneby Centrum 1964. Verk av skulptör Sven Holmström, född i Bromma 1924. Verksam även som målare, tecknare och textilkonstnär. Utbildning på Konstfack. I Örebro har Holmström skapat en arkitektonisk utformad ljusgård genom fyra våningsplan i Lantstathuset.

Rådjur med kid, 1962

Bronsskulptur av Arvid Knöppel, 1892-1970. Placerad i Skarphagen, Klingagatan 1.

Rådjur med kid bronsskulptur från år 1962. Verk av Arvid Knöppel, 1892-1970, skulptör, tecknare och målare. Arvid Knöppels motiv var främst djur. Utbildades hos Carl Fagerberg, Althins målarskola, Kungliga Konsthögskolan.

Arkeologisk plats, 1995

Konstnär Agneta Stening, kv Porten, Hageby

I stora vidsträckta park finns skulpturer av röd och grå Bohusgranit och vit norsk granit.

Folk och ting i parken, 1995

Konstnär Agneta Stening, kv Porten, Hageby

Lackerad metall, ytbehandling Termodyn AB DEFAB.

Där stigarna möts, 1995

Konstnär Kicki Stenström, kv Porten, Hageby

Plattläggning i granit, kalksten, labrador och skiffer.

 

Trollruna, 1962

Svetsad bronsplåt av Elis Nordh, 1918-1984. Hageby

Trollruna, skulptur av svetsad bronsplåt. Placerad i Hageby 1962. Skulptör och grafiker Elis Nordh, 1918-1984, har gjort verket. Nordh var bosatt i Norrköping. Norrköpings konstmuseum har köpt in två andra verk av Nordh, Tornet, 1954 och Befriad tyngd, 1949.

 

 

Visa råd från en enkel dam, 2011

Marianne Arnbäck. Bronsskulptur med svarta schatteringar. 140x120x90 cm. Hagebyparken

Skulpturen föreställer en kvinna, omsluten av armen från en myrslok. Statyn kommer i direkt anslutning till en vanlig parkbänk, och inbjuder till fysiskt kontakt med verket.
Skulpturen är beställd av Norrköpings kommun och invigdes hösten 2011. Den står nu i Hagebyparken i Norrköping. Intill skulpturen finns en liten skylt med följande text:
"En myrsloksmormor som med sin erfarenhet och enkla livsvisdom ger tröst och råd till en människa."
Ömhet och värme finns hos skulpturen. Den är uppskattad både av barn och vuxna, också av personer med olika kulturell bakgrund. Man upplever närheten mellan de två gestalterna, något som uppenbarligen berör. Där finns både humor och saga. Barn sätter sig gärna i knäet på myrsloken eller kvinnan. En bänk sluter an till skulpturen. Ryggstödet är förlängt och man kan glida över från bänken, sätta sig intill myrsloken och luta sig bakåt mot det förlängda ryggstödet.

Två kor

Inga Hellman-Lindahl, (1920), aluminium, Navestadsgatan 12, U40

Inga Hellman deltog med skulpturen "Två kor" i miljötävlingen Navestad. Hon ville med sitt bidrag knyta an till den gamla jordbruksbygd som tidigare fanns i området.
Inga Margareta Hellman-Lindahl, född 11 juni 1920 i Solna, är en svensk skulptör. Hon är utbildad på Konstfack 1938-39, Konstakademien 1942-47 för Eric Grate och Lena Börjesons skulpturskola samt har även studerat keramik för Wilhelm Kåge på Gustavsbergs Fabriker 1943. Hon har haft offentliga uppdrag i Eskilstuna, Flen, Navestad, Norrköping och Stockholm. Hon är representerad på Moderna Museet. Hellman-Lindahl är känd för mänskliga och medryckande studier av modern ungdom.

Varierad skålform, 1970-72, Navestad

Varierad skålform, skulptur i blästrad aluminium av Einar Höste.

Placerad i Silverringen och Guldringen, Navestad, 1970-1972. 100 000 kronor betalades till Einar Höste för verket. Höste föddes i Stockholm 1930, offentliga verk i Hjulsta och Kungliga biblioteket i Stockholm bland annat.

Ask och Embla

Skapad av Alf Olsson. Skulpturen placerad vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping.
Vrinnevi.

Alf Ragnvald Olsson, född 8 december 1925 i Gärdslöv på Söderslätt är en svensk målare, grafiker och skulptör. Under en resa i Mexiko 1960 hade han möjlighet att studera de väldiga olmekhuvuden i sten som hittats i delstaten Tabascos djungler. Dessa inspirerade honom till monumentala stenhuvuden mellan 1966 och 1986. I slutet av 1960-talet skapade han en serie större, kontrastrika linoleumsnitt, med laddade motiv.

Vattentrappan

Fontänskulptur av Wells Nigel, placerad på entréplatsen vid Vrinnevisjukhuset.

Wells Nigel född 1952 i England. Han är utbildad skulptör, trädgårdsmästare, byggnadsingenjör och hantverkspedagog. Driver Virbela Ateljé i Sverige sedan 1987 och arbetar med formgivning av landskap och trädgårdar, innegårdar, lekplatser, vattenträdgårdar och våtmarksreningsanläggningar. Har skapat ett stort antal Flowforms, skulpturer och vattenskulpturer.

Utsmyckning av cafeteriagård

Entréplatsen vid Vrinnevisjukhuset skapad av Ulrik Samuelson.

Ulrik Samuelson, född 1935 i Norrköping. Han har bland annat utformat Kungsträdgårdens tunnelbanestation i Stockholm, 1978-1986. Samuelson har även, i Albertus Pictors efterföljd, omgestaltat Guldrummet på Historiska museet, och i William Shakespeares anda förvandlat entrén på Stockholms Stadsteater till en medeltida Globe Theatre.

Solvagnen

Skulptur av Kajsa Mattas vid entréplan på Vrinnevisjukhuset.

Ulla Kajsa Mattas, född 21 september 1948 i Finland, är en skulptör bosatt i Stockholm. Hon arbetar mestadels i betong. Hennes skulpturer karakteriseras ofta av rena former som knyter an till både antikens formspråk och kubismen. Hon har utfört ett flertal offentliga utsmyckningar, bland annat för Berga Örlogsskolor, Klara postterminal i Stockholm, Charlottenborgskyrkan i Motala och Aneby kommunhus.

Huvud

Stålskulptur av Peter Hellbom placerad vid akutmottagningen på Vrinnevisjukhuset.

Skulpturen tillhör den utsmyckning som gjordes kring Norrköpings nya sjukhus, Vrinnevisjukhuset

Stod, 1964

Stod, skulptur i betong, placerad vid Mässhallarna, Himmelstalund år 1964. Verk av skulptör Sven Holmström.

Stod, skulptur i betong, placerad vid Mässhallarna, Himmelstalund år 1964. Verk av skulptör Sven Holmström, född i Bromma 1924. Utbildning på Konstfack. I Örebro har Holmström skapat en arkitektonisk utformad ljusgård genom fyra våningsplan i Lantstathuset.

Rymdkonstruktion, 1964

Skulptur i järn och aluminium av Elis Nordh. Placerad vid Mässhallarna, Himmelstalund år 1964.

Rymdkonstruktion, skulptur i järn och aluminium. Placerad vid Mässhallarna, Himmelstalund år 1964. Elis Nordh, född 1918 i Västergötland, död 1984 i Söderköping, var en svensk skulptör. Han växte upp i Mariehov i Västergötland. Han gick i lära hos en skulptör i Tibro. Han flyttade till Norrköping 1943 och bodde från 1977 utanför Söderköping. Norrköpings konstmuseum har köpt in två andra verk av Nordh, Tornet, 1954 och Befriad tyngd, 1949.

 

Konstnärsregister

Gösta Almgren
Reliefer, 1928

Marianne Arnbäck
Visa råd från en enkel dam, 2011

Olle Baertling
Xraf

Maria Backman
Stjärnorna visar vägen, 2011

Bertil Bagare och Lennart Kindgren
Vattnet, fontänskulptur som ingår i verket Vatten och eld
Räcke

Bianca Maria Barmen
Omnia Gratia, Hedvigs Kyrka, Tyska torget

Bo Beskow
Eld och vatten

Ernst Billgren
Eget hem vid stadstornet, Drottninggatan 25

Stig Blomberg
Relief, 1947
Dimman, 1970

Lissy Boesen
Sälar, massproducerade lekredskap i Strömparken

Bård Breivik
Objekt från 1985

Ola Croneman och Paul Kedlev
Lekmur, 1966

Jacob Dahlgren
Sollefteå 1977, plåt

Lars Ekholm
Hercules arla stod upp, en morgon...,

Carl Eldh
Venus, 1929

Pye Engström
Vår enighets fana, 1984

Liss Eriksson
Mor och barn

Elis Eriksson
Barnen, 1954

Evert Forsnäs
Stenformer I, II och III

Gunnel Frieberg
Hit och dit, 1969

Torsten Fridh
Halsbandet, 1960

Eric Grate
Nike från Sant Andria, placerad vid Norrköpings stadsbibliotek
Aklejaderna, 1959-60, brons

Roland Haeberlein
Stora språnget
Astronauten, 1968

Margot Hedman
Gunghästen, 1965

Peter Hellbom
Stålskulptur

Inga Hellman-Lindahl
Två kor
Spelmas händer

Carsten Hellström
Konstverk i åtta delar på Kulturkammarens innegård

Sven Holmström
De tre nornorna, 1964

Elli Hemberg
Tre löv

Åke Hercules
Flykten från verkligheten,1980
Lyssnaren, 1988

Bror Hjort
Eva bland fornfynden, 1939. Placerad på konstmuseets fasad
Thalia, 1948

Sven Holmström
Stod, 1964

Einar Höste
Varierad skålform, 1970-72, Navestad

Arne Jones
Spiral åtbörd, fontänskulptur
Katedral, 1951

Arvid Knöppel
Vändande lodjur, 1953
Lekande björnar, 1956
Rådjur med kid, 1962
Kid, 1960

Peter Linde
Moa Martinson, 1994

Vicke Lindstrand
Prisma, placerad i parken framför Folkets Hus

Lars Olof Loeld
Spegling, brons och betong

John Lundqvist
Ängeln och de döda

Karl-Axel Lunding
Vattenträd, 1977

Emil Löfvenius
Bronsmedaljong, 1955

Gert Marcus
Cubo Centripeto – Centrifugo

Bror Marklund
Sittande pojke, 1936, brons

William Marklund
Byggnadsarbetare, 1954

Kajsa Mattas
Solvagnen
Huvud

Carl Milles
Byst Carl Swartz, 1916, vid Norrköpings stadsbibliotek
Danserskor, brons 1917, vid Konstmuseets entré
Louis De Geer, 1945

Wells Nigel
Vattentrappan

Erik Nordh
Portar, Drottninggatan 32

Elis Nordh
Mercurius, fontänskulptur,  Tyska torget
Trollruna, 1962 Hageby
Rymdkonstruktion, 1964

Elma Oijens
Sagoskeppet, 1969

Thomas Nordström och Annika Oskarsson
Trådar, 2011

Bo David Olls
Estoniamonument, 1995

Alf Olsson
Ask och Embla

Owe Pellsjö
Gycklaren, Giganten och Jonglören
Treklöver, 1972

Palle Pernevi
Fina fisken, fontänskulptur

Oscar Reutersvärd
Roterande acceleration, 1991

Ulrik Samuelson
Utsmyckning av cafeteriagård

Ludwig von Schwanthaler
Carl XIV Johan, kolossalstaty i brons

Stig Sellén
Luftintag, 1963

Nils Sjögren
Melodien, 1923

Kicki Stenström
Cirkeln
Indiansommar
Där stigarna möts, 1995

Tore Strindberg
Kattdjur, Drottninggatan 10
Kardusen, 1957
Mor och barn, 1965

Jan Svenungsson
Den femte skorstenen, 1999

Jan Steen
Gunnar Nordahl staty, 1997

Agneta Stening
Solbåt, 1992
Arkeologisk plats, 1995
Folk och ting i parken, 1995

Göran Strååt
Relief, 1954

Johan Axel Wetterlund
Olof den helige, förgylld brons 1910. Rådhustornet (höjd 6 meter).
Fortitudo, granit 1910. Rådhusets entré mot Drottninggatan.
Granitrelief, 1910